ALBA KAKADUA


En nästan alldeles vit skönhet är en alba kakadua, på latin kallas hon cacatua alba. Hon heter Kajsa och är tio år gammal. Hon kommer från Oskarshamn, där hon levde lyckligt med sin förra ägare som dock fick göra sig av med henne på grund av allergi.
Detta är en kelen dam. Hon älskar att bli fnattad men då och då ger hon oss små påminnelser om att hennes näbb inte är att leka med. Vi måste sätta stopp för detta och säger åt vår lilla fröken att så får man inte göra. Som tur skäms hon verkligen när man säger "fy och skäms" till henne.
Ett bra sätt att övertyga den här damen om att vara snäll är att fnatta henne, och inte verkar hon tröttna på det heller. Hon kan till och med komma och sätta sig på soffan hos oss bara för att bli fnattad. Kajsa gillar att dansa, och hon lyfter vingarna högt och lyfter sin tofs och niger vackert för oss, och klappar vi då i händerna så blir hon jätteglad och fortsätter att dansa. En annan liten egenhet Kajsa har är att hon är alldeles karltokig, så Peter får härja med henne hur han vill, men mej släpper hon inte lika mycket in på livet. Så är det nu med papegojor, att hannar tyr sig till tjejer och vice versa och detta går tyvärr inte att göra något åt. Men vi skall lära den unga damen att inte sätta näbben i tjejer heller.
Att ta över en fågel
Att ta över en fågel, så som vi har gjort är inte en lätt sak att göra. Framför allt måste man träffa den fågeln man vill köpa, för att avgöra om han/hon kommer till en. En papegoja kan fatta agg mot en människa med en gång den ser en, och blir det på detta sett vid första mötet med fågeln kan man slå ett köp ur hågen på en gång, då slipper man att låta den stackars fågeln lida och du slipper en massa näbbrelaterade skador. Men trotts att allt går himla bra vid det första mötet skall man bereda sig på att få tjuvnyp då och då, förhoppningsvis bara under den första tiden då din nya fågel lär sig hur långt den får gå i sitt busande med dig.
Sätt gränser!!!
Papegojor är inte dumma fåglar, de lär sig fort men att bygga upp ett förtroende mellan fågeln och dig tar tid. Under tiden när du och din papegoja lär känna varandra är det viktigt att du försöker sätta gränser för fågeln.
Enligt min uppfattning är en papegojas intelligenskvot i jämförelse med ett litet barn (ständigt i trotsåldern). Ett barn mår bara bra och känner sig älskat om han/hon får gränser att hålla sig inom, och enligt mitt sett att resonera är det likadant med en stor goja (rätta mig gärna om jag har fel).
Vidare har jag läst lite om papegojor, bland annat i forumen på www.giv.se (en sida som jag varmt rekommenderar) och kommit fram till att det inte skall spela någon roll vilka regler en papegoja hade hos den förra ägaren, det är du som skall sätta de nya gränserna och din lilla skyddsling får helt enkelt lära sig att acceptera dem. Detta är INTE lätt och jag har fått många smärtsamma tjuvnyp, men tyvärr är det nog den enda vägen att gå om du skall få en härlig sällskapsfågel att umgås med i framtiden.
Aktivering
Din lilla fågel behöver aktiveras, hon kan inte bara sitta i buren och vänta på att husse/matte skall komma hem från jobbet om 8h och eventuellt kela lite innan läggdax. Kom ihåg att du har ett åtagande i och med att du har skaffat dig en papegoja och att de små liven behöver aktivering. Redan när du köper en handmatad liten dununge skall du lära henne/honom att aktivera sig själv. Skaffa leksaker som den kan leka med, annars riskerar du att få problem i framtiden. Det är för visso trevligt att ha sin lilla dununge på axeln hela tiden, men tänk på att en papegoja lever ungefär 60-70 år, och lär du den inte att aktivera sig själv, får du bära runt med en ej självständig fågel i 60-70 år!!!! Så att lära papegojan att leka själv är en av de största tjänster du kan göra den.
Det finns inte så många ställen som säljer papegojleksaker, så en del får man faktiskt tillverka själv, och en del leksaker som Kajsa har är faktiskt vanliga bebisleksaker. Är leksaken bebissäker är den förmodligen papegojsäker.....i alla fall inte giftig, om den är lika hållbar för en goja som för en bebis kan diskuteras. Det finns en jättebra sida här på nätet som säljer fina gojleksaker Goj Skoj
Livet förändras
Livet förändras, inte bara för dig, utan för din kakadua också. Den fågeln som togs hem som en söt liten fågelunge (om man har sån tur att man får hem en kakaduaunge) växer, får en helt annan karaktär med åren. Den lilla söta varelsen kommer så småningom att hamna i trotsåldern.....och försöka sätta sig i respekt hos sin ägare. Betrakta fågel som ett litet barn som försöker bli vuxet, då blir det lättare att begripa att det stadiet är helt naturligt. Likaså är det helt naturligt att en busig fågel som har varit en plåga, efter en tid då den testat färdigt sina ägares tålamod beslutar sig för att slå sig till ro och bli snäll igen. Jooooo, livet förändras ständigt.....frågan är bara hur vi handskas med förändringarna. Själv kommer jag fortfarande ihåg när vår Kajsa som bet mig blodig, helt plötsligt beslutade sig för att låta mig knäcka sina pennor. Min förvåning kom av att det för en fågel är ett väldigt stort förtroende, att låta sig tas i huvudet och knäcka pennor. Ditt lilla busfrö som du känner henne/honom idag kommer att vara en helt annorlunda fågel om bara några år.....då ni haft tid att lära känna varandra och få ökat förtroende för varandra.
Men om förändringen skall vara till det goda krävs mycket arbete och engangeman.....för här i livet är det nu bara så att man inte får något gratis.
Oväsen
Att ha en albakakadua hemma betyder lite oväsen då och då, så, bor man i en lägenhet bör man tänka sig för! Det kan gå bra, men risken finns att grannarna inte tycker om din kakadua lika mycket som du gör det. Att en fågel är högljudd betyder inte att den skriker hela tiden, den kan lika gärna vara glad och ge ifrån sig glädjetjut. Men en kakadua som försöker få din uppmärksamhet, är uttråkad eller dylikt, SKRIKER!!!! Kort sagt så är en kakadua högljudd.
Det går att uppfostra sin fågel att vara mindre skrikig, men den kommer förmodligen alltid att vara högljudd.....detta är ju deras natur.
Skräp
Innan man beslutar sig för att köpa en fågel skall man VETA att den skräpar ner.....och det dammar från fjäderpennor som knäcks. Detta bör inte komma som en överraskning, för gör det det så lider både människan och fågeln. Speciellt kakaduor dammar. Dammet från kakaduornas fjädrar är fett och lägger sig överalt, på möblerna, prydnadssakerna, lamporna osv....och lider man av att inte ha det dammfritt hemma så skall man tänka sig för innan man skaffar en kakadua.
Även om man skaffar sina småttingar leksaker för att syselsätta både deras näbbar och deras hjärnor med, kan det (och kommer förmodligen) att gnagas på både tapeter, möbler, fjärkontroller, telefoner, tja kort och gott allt gojan inte FÅR gnaga på.
Detta skriver jag inte för att avskräcka utan för att informera, lilla kajsa har redan satt i sig telefonknappar.....sånt får man alltså räkna med.
MEN kakaduor är, bortsett från sina små brister och egenheter, härliga fåglar, och kan man bara förlika sig med att saker och ting kommer att gå sönder, och att det kommer att skrikas lite då och då, och att det kommer att bli lite skräpigare hemma...och lite till, så är de väldigt fina husdjur.
vill ni se mer bilder på Kajsa gå in på "lite foton" under rubriken "Kajsa"